Imorse lämnade jag och Tyra de stora trollen på dagis och satte oss sen på cykeln och styrde in till kungsbacka. Där bytte vi en tröja som jag köpt till E på compis och gick sen bort till hemköp och köpte en banan och bondgårdskex till Tyra. Till mig blev det en ramlösa svartavinbär å den var väldigt god.. är det en ny smak?? eller har jag bara aldrig sett den innan?
Jaja på vägen hem sen somnade snuttan vid gräppås ca 3km hemifrån och huvudet åkte fram och det såg mycket obekvämt ut:(
Men mina tankar går: När är man träningsberoende? Är det när man älskar att träna, för dåligt samvete om man inte tränar, tränar för att få en finare kropp, tränar för att det är ens inre lugn, tränar för att pusha sig själv, när man tränar varje dag, när man tycker det är osexigt med dålig kondis, eller när man kommer på att man inte kan leva utan det? Ja alla dessa stämmer in på mig. Men jag vill och mår bra av det. Visst jag får dåligt samvete om jag inte går ut å springer varannan dag, det skall jag erkänna.
Kan det vara så att jag bär med detta från min barndom, jag har alltid varit en aktiv tjej, kunde inte sitta stilla när jag var liten. Fanns jag inte i stallet var det ute på tomten och byggde hinder jag hoppade över, ja så är det;)
Den enda gång jag hållt mig stilla har varit under graviditeterna och gud vad jag har saknat att få röra på mig då.
Det värsta som skulle kunna hända mig är att bli rullstolsbunden eller bli av med något av benen, en del av mig hade försvunnit. Min identitet är min träning JAG BARA ÄLSKAR DET<3.
Allt det gråa i mitt liv försvinner och det är jag mina springande ben och ett hårt dunkande hjärta..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar