Idag hämtade jag hem mina trollungar och de finns verkligen inga finare barn. Okej alla päron säger så tänker du då. Jo men grattis att dina barn gör dig lika stolt och lycklig, det är ju fantastiskt.
Idag när jag hämtar I så lyser hans ansikte upp när han ser mig, jag vet att jag är saknad. Vilket väcker både bra och lite dåligt samvete hos mig då han inte gjort detta val.
När vi kommer hem öser E kärleks förklaringar. Mamma du är den finaste och vakraste jag vet. Kan man bli annat än rörd. Tyra den lilla sparrisen hon borrar sig in i min famn och somnar gott i mitt knä. Gud vad jag uppskattar er närvaro. Mitt hjärta bultar för er <3
Men jag vet att i slutet av veckan då börjar tålamodet sippra över kanten och kakorna åker fram som muta ;) hahha. Saningen är sån, helt normalt, galet och underbart!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar