Paragrafryttarfitta och att vara mindre viktiga i de viktigas ögon

Jag arbetar natt, jag lever ensam med mina barn varannan vecka.
Min grundtjänst är på 63,24% vaknatt.
Jag betalar som alla andra arbetande människor här i Sverige skatt, en hyra och mina räkningar. Jag har inga bidrag eller någon annan som betalar mina räkningar och det är jag stolt över. Jag har mycket mer än vad jag någonsin kunnat drömma om och hela denna väg har JAG vandrat helt själv.
Jag uppskattar att leva mitt liv och inte behöva snåla. Är man då ensamstående med 3 barn så kan man inte ligga hemma på soffan och käka praliner och pilla sig i naveln och vara den där perfekta bullmamman som aldrig behöver lämna sina barn på varken dagis eller fritids. För först då har man verkligen lyckats att få den där feta guldstjärnan som mamma va??

Japp jag har agg för jag får gång på gång höra hur oansvarig och värdelös mamma jag är som skaffar barnvakt för att gå och arbeta.
Men jag lever i ett samhälle och kommun där alla perfekta familjer lever som par eller har ett arbete med arbetstider mellan 7-16 och barnen så fint lämnas 6.30 för att hämtas 16.30 på sitt fina dagis och sen umgås 1,5 timma per dag för att sen lägga sig för att orka upp dagen efter. På helgen då jävlar skall det bakas bullar och mysas till tacofredagen, för att så fint starta om måndagen som ett ekorrehjul.
Men fin mammi å pappi det är du banemej..

Men min sanning ser inte ut så.. Jag arbetar vaknatt och det finns ingen barnomsorg nattetid så min Mamma sover hos mig när jag är på arbetet mellan 22-07.
Jag har utökat min tjänst med 10% sen jag blev ensamstående för att ha mera klirr i kassan och dessa pass ligger enbart på de veckor jag INTE har barnen. Jag arbetar även extra på ett bemanningsföretag som jag endast tar pass hos de veckor jag INTE har barnen.
Så de veckor jag har barnen jobbar jag 7 nätter på 6 veckor och har då min mamma sovandes hos mig, sen på morgonen kör jag ut barnen till skolan och dagis till 8:00 och hämtar de vid kl.14-16. De dagar ca 3dgr i veckan jag är ledig så är barnen på skolan mellan 8.00-12.30-14.
Jag jobbar dock var 6.e helg när jag har barnen vilket den duktiga föräldern inte gör.
MEn det som gör mig så förbannat arg är att det är ok att lämna barnen 10timmar om dagen, 50timmar per vecka för att gå och jobba till ett dagis där du inte har några band till fröknarna och ändå ses som den goda.
Jag däremot som lämnar mellan 4,5-8 timmar om dagen på dagis alltså 30tim per vecka och sen i snitt 2 nätter = kommer ca totalt upp i samma timmar som den goda. Men 20 av dom är när de sover och till en i deras familj. Jag blir den dåliga förälden som skiter i mina barn. Jag lämnar bort dom för att ibland ta ett extra pass när det är min barnvecka.. Hujedamej vad jag borde stå i skamvrån och måla kroppen grön?

Jo alla paragrafryttarfittor jag bakar inte så mycket bullar... för då hade jag smällt i mig dessa och slutat jävligt fet. Däremot hämtar jag mina barn tidigt iallafall 3 ggr i veckan och de ytterliggare två dagarna i veckan till och med tidigare än vad den vanlige prisade föräldern gör.

Hur hamnade jag i det dåliga facket?? Jo just det bara för att kommunen inte har något nattdagis? För att jag lämnar bort mina barn till min mamma nattetid. För att jag arbetar för att försörja mig och mina barn. För att jag jobbar och vill uppfostra mina barn att hårt arbete lönar sig och att det inte finns några genvägar. Vill man ha något för man se till att kämpa för det. Jag kämpar varje dag för att ge mina barn bara det bästa och för att kunna det måste jag jobba, och ibland ta ett extra pass även om det är min barnvecka. Ibland räcker det inte att arbeta 2 ggr i veckan. Gör du det?
Jag kommer fortsätta ta ett extra pass ibland för att jag vill köpa det jag vill ha, Gud så fåfängt. MEN jag skiter i vad du gör och köper för dina pengar som du tjänar när du lämnar dina barn på dagis 50 timmar i veckan. Jag anser inte att någon är en sämre mamma eller pappa för att man har barnomsorg 0timmar eller 60 timmar utan huvudsaken är vad du gör med tiden ni har tillsammans, att man ger sina barn rätt värderingar och ett överskott av kärlek.
Jag älskar mina barn över allt annat och jag har sattit dom till denna värld och ingen ska ta sig rätten att kalla mig för dålig mamma för att jag arbetar eller går ut varannan helg när jag inte har barnen eller För att jag tränar då det gör mig lycklig.
Men jag kanske borde lägga mig på soffan, skita i mitt jobb. Skita i att köra 6mil per dag för att hämta och lämna på dagis/skola. Sälja min lägenhet. Och söka bidrag så vi kan baka de perfekta bullarna... Ligga apatisk på golvet i min enrummare, för det är allt vi har råd med och sakna mina barn den barnfria veckan för kul ska man inte heller ha utan det är synden jag skapat som ska betalas. Det gäller att ha Inga pengar på kontot och äta snabbmakaroner för 27:e gången denna månad... OXÅ!!  Herrejävlar vilken fin och perfekt mamma jag skulle vara då och vilka lyckliga barn jag skulle ha i andras ögon. BARA jag kan ge all min tid så blir det väl bra. Sen om jag skulle bli deprimerad för att jag inte har något arbete att gå till eller någonsin kunna göra något med barnen för att vi inte har någon ekonomi det är ju mindre viktigt i de viktigas ögon.

Jag blir så ledsen av dessa på hopp och jag tycker det är djupt beklagligt att överhuvudtaget behöva skriva ett inlägg om en sådan skit grej, men jag är för övrigt lycklig i mitt liv. Så låt mig få vara det. Efter en tuff höst har barnen  idag en väldigt glad mamma så låt oss njuta av det. Låt mig arbeta utan din börda på min axel, låt mig få träna så jag kan gå med ett brett leende, låt mig möta min släkt med en känsla att barnen har en fin familj som ställer upp och vill vara med dom även på natten så vi tillsammans kan fungera som en stor familj.
Låt mig få vara den mamman jag faktiskt är.

Peace Love and Understanding