Onsdag och halva veckan är gjord. Om tiden ska fortsätta att gå så här fort kommer jag ligga i trärocken innan jag vet ordet av det, men tills dess fortsätter vi i 110 knyck ;)
Nyårsafton tillbringade jag på mysigt sätt med trevligt sällskap, underbart god middag och en del skålande :)
Helt perfekt avslut på ett relativt kaotiskt 2012 och en trevlig start på det nya goda året.
2013
Nytt år nya möjligheter, detta är mitt år, Så står det dagen efter nyår på nästan allas statusuppdateringar på fb.
Är vi alla mentalt inställda att lyckas? Är det hopet? Var 2012 ett dåligt år?
Kan vi skylla på stjärnorna eller ska vi bara leva och kämpa för att 2013 skall bli lyckans år!
Jag tror själv att 2013 är året som kommer bli bättre än förgående, men det beror inte på stjärnor, andras status utan bara på min vilja att vara lycklig och någorlunda nöjd med tillvaron.
Jag ska njuta av mitt liv, träffa folk och vara mitt galna jag till 100%.
Så jag behöver ett projekt, något mål att arbeta mot. Det var som min syster sa till mig, du kan inte jobba 7 dagar i veckan utan att ha något att se fram emot.
Så vad ska nu detta vara? Jag kommer återkomma om det.
Nyårslöfte
Jag har som jag berättat tidigare ett nyårslöfte med min syster, jag vet helt ärligt inte om jag kommer kunna hålla det. Jag vet inte om jag är där än. Men syrran jag har inte gett upp jag bara reflekterar. Jag är med i spelet och jag är inte game over än:;)
Mitt nyårslöfte till mig själv löste jag häromdan när jag förlängde träningskortet med 1år. Så nu ska fettet dra sig tillbaka och musklerna skall formas. Jag lever för att träna så detta kommer bli en baggis att hålla.
Däremot ska LCHF in på tallriken igen och min senaste ohälsosamma diet på mackor och brist på middag och lunch skall bort... det ska vara ett minne blott och middagarna ska stå på bordet även de dagar jag inte har barnen.
Så idag har jag lunch med mig till jobbet och Spinning 75min står på schemat.. Lovely! Jag tänker inte stå i vassen i sommar utan jag ska stå med mina barns små händer i min och vara stolt. Stolt att min kropp blivit saggy men att man kan göra det bästa av det bara man vill.
Jag hade ju samma löfte 2011 och jag lyckades totalt på min resa då gå ner 32kg, eftersom jag tillät mig att bli en barbapappa under graviditeten fanns det inget annat val än en totalförändring.
Lchf funkar utmärkt på mig så det inspireras jag av denna gången med men jag kanske inte kommer bli lika manisk, eller jag lovar att inte bli det. Jag tänker aldrig igen längta efter en våg när jag är på semester. Vilket låter helt absurt nu men då var jag besatt eftersom jag för första gången hade kontroll och faktiskt första gången jag någonsin bantade om man nu vill kalla en hälsosam livsstil det?! Och det fungerade ju.. som smör i solsken försvann fettet och sommaren 2011 var jag grymt nöjd och dit siktar jag att återigen hamna :)
2012
Januari: Helt spontant säger jag bara, jag kommer inte ihåg! Men som varje den 23.de så fyller ju mitt ena hjärta år. Sen var det nog en hel del träning och jobb, jag jobbade på mässan några dagar förra januari. Jag var uppe hos syrran i stockholm.
Februari: Jag och Stefan firade 12 år tillsammans. Var det inte skottår när jag tänker på det?
Mars: Seedingloppet inför Gbg varvet, jag var ju väldigt sjuk förra året, fick ju ta tester för Cancer, diabetets och aids då kroppen inte ville bli bra. Jag kom ihåg när jag sprang den här milen. Jag var så tungandad och lättad att det fanns en ambulans ståendes vid vägkanten om det nu skulle vara jag som sackade ihop.
Jo testerna var alla bra och jag lever än idag :)
April: Födelsedagar, träning så in i norden, löpning varannan dag och gymet den andra varannan dagen. Kroppen kändes bra och stark tills den dagen när kollapsen kom när jag skulle ta mig runt sandö. Lite drygt 15km som jag sprungit förr klarade inte min kropp denna dag, vägen gungade, benen var gele och när det var 2km kvar såg jag inte längre de vita markeringarna på vägen. Jag slutade springa och min kropp skakade. Denna situation hade jag aldrig varit med om så jag fick en liten rädsla för att springa. Jag började äta kolhydrater inför varvet.
Maj: Gbg varvet, jag tog mig runt:) Och lyckan var obeskrivbar. Nr växling i grönsaksdisken ;)
Juni: Jag arbetade som bekant en hel del. Sprang en del runt bockön, denna 8km runda blev min ventilationsplats. Musik i öronen gav mig styrka och jag stod inför mitt livs största beslut.
Juli: Semester :)) Hela Juli LEEDIGT. Vi hade sommarfest och barnen var hemma från dagis.
Augusti: Här slutade våran 12,5års kärleksaga och jag var redo att livrädd ta steget.
September: Den 9 september skrev jag på papprerna för min nya bostad. En lägenhet jag kände för direkt när jag tog min första fot över tröskeln.
Den 25 september flög jag till Spanien för att fira min syster som fyllde 30år. Några dagar firades med familj för att sen bytas ut mot syrrans 2 vänner. Vi hade det underbart och jag behövde verkligen denna resa.
Oktober: Den 4 oktober landar jag på säve iklädd shorts ;) Jag skyndar mig hem för att kl 14 få nycklarna till mitt nya liv. Snickare och målare stökar och fejar. Min syster kommer på besök.
I slutet av oktober kommer verkligheten ikapp och deppet sköljer över mig, känslor jag inte kan kontrollera infinner sig. Vissa dagar känns det som jag vill ge upp.
November: Träningen är lidande, och en oväntad vänskap upplevs.
Jag fyller 29år och har en turbulent dag. Den 28 vaknar jag upp med en känsla av styrka, deppet är borta och jag väljer att lyckan ska stå högst. Någon festlighet passerar.
December: Alla advent svissar förbi. Utelivet gör mig sällskap de veckor jag är barnfri,. Jobb, vänner, familj och festligheter gör mig sysselsatt. Jag vill leva utan krav och bara få göra vad jag vill ett tag. Den Veckan jag har barnen blomstrar kärleken i lägenheten och mitt liv är som ett spegelblankt hav. Kontrasterna är stora eller raka, vad man nu vill kalla det.
2012
Knegarens år, arbetstimmarna har varit många och ibland alldeles för långa.
Det sjukaste : Måste vara mitt kommande nyårslöfte med syrran.
Det pinsammaste: Mycket, men måste varit när jag sa "Cash up" till en stureplans kille, och ser syrran dö!!
Nej nu kom jag på det, när jag dagen efter en utekväll ser att min brun utan sol ligger på lakanet och det ser ut som jag lämnat bromspår efter mig... Fy fan vad pinsamt.
Det vackraste: Mina barn, sommaren och havet. Minnen som aldrig kommer blekna.
Jag vill från Botten av mitt hjärta TACKA alla som funnits där för mig under detta året. Det har varit ett turbulent år och jag kan inte beskriva hur viktiga vissa av er är <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar