NÅGONSTANS DÄR Å DÅ

Ibland kommer känslan av att skriva några rader,. Mitt egna lilla bollplank så att säga. Jag gör det ofta när tankarna är många, när jag har ett beslut att fatta eller många bollar flyger i luften. Just nu sitter jag på jobbet och biter mig i läppen.. lite nare svider under kanten. Jag funderar över livet. Jag har en del beslut att fatta, ingen annan kommer göra det åt mig. Jobbfrågan är aktuell.. jag måste bestäma mig för ett alternativ, följa hjärtat säger min känsla. Våga lyssna på mig... ta inte någon annans plats framför min utan ska jag vässa armbågarna och slå på känslan av vad jag vill.. sikta på målet och sattsa allt jag har. Finns viljan kan man alltid nå målet... ibland ser vägen dit bara olika ut. Jag bereder mig på en grusväg, det är ingen ide att föreställa sig en rak fin asfaltsväg, jag tror bara de finns i sagorna. Det är så mycket jag vill skriva men det går inte... tyvärr är det en del hemlisar!!!! JAG VILL BARA SÄGA TA VARA PÅ VARANDRA GÅRDAGEN GÅR INTE ATT GÖRA OGJORD.. Jag skänker all min kärlek till mina barn som jag idag fällt många tårar över. Jag önskar jag kunde ta er under min vinge och flyga så långt bort där inga problem eller tråkigheter finns. Tillsammans är vi starka och oslagbara <3 Love

träningen för mig och jakten i löparspåret

Jag har haft ett sådant otroligt sug efter att skriva några rader de senaste dagarna, jag tänkte dela mina ord om träningen i mitt liv men först lite vanlig statusuppdatering. Livet rullar på i rasande fart.. och livet är underbart. Jag körde ett seniorpass för ett tag sen på en klubb och de något äldre medverkande tanterna&farbröderna talade glatt med ett leende på läpparna om att livet bara blir bättre å bättre ju längre upp i åldern man kommer :) Så ska man nu våga längta till ålderns höst ;)? Var ett tag sen jag skrev så vill bara meddela att Ja jag träffar fortfarande Nils och han tågar in mer och mer i mitt liv. Känslan är underbar och jag känner mig trygg,älskad och det bästa är att jag känner att jag älskar. Vi har börjat spana lite på gemensamt boende och det känns spännande och jag välkomnar att en dag få gå över tröskeln till ett gemensamt hem med denna man. Jag drabbades av magsår i september och ibland behöver tråkigheter hända för att man ska förstå värdet av sin hälsa och inte ta den förgivet, Jag försöker dra ner på det dåliga samvetet att hinna allt och finnas tillgänglig 24/7. Men någonstans har jag lärt mig att ta små steg i rätt riktning. Det är så lätt att döma andra och bara haspla ur att det är la bara att sluta stressa och dra ner på det ena eller andra. Men för mig har det handlat om att inte ge upp för då har det kännts som jag inte skulle klara att hålla huvudet över vattenytan. Jag tänkte jag skulle dela mina känslor och ord om detta med dig. Träningen...Som alltid haft en stor positiv del i mitt liv blev även min rehab och bästa vän. Vissa ansåg den ta för stor plats medans jag accepterar min aktiva sida, jag är född med energi och kommer dö i rörelse. Detta är jag och du är du. Ja min träning har de senaste året skapat en del frågor och väldigt mycket synpunkter. Alla andra vet ju alltid vad som är bäst för andra människor men inte för sig själv.. eller är det inte så? Vi är så duktiga att döma och tillrättavisa utan egentligen vara så insatt i den riktiga faktan eller sanningen.. Här kommer några rader om min resa och viljan att vilja. För 1,5 år sen var träningen min utväg och bästa vän, att snöra på löparskorna och plugga in musiken i öronen gav mig kraft. för varje runda kom jag ett steg närmare mitt mål. Mitt mål var ett beslut som sen skulle bli handling. Jag hade förstått att vår relation inte byggde på likasinnade grundstommar. Någon var tvungen att ändra sig eller ge upp just sitt mål. Jag visste att detta inte var möjligt eller en logisk lösning. Ingen skulle sluta som vinnare utan det skulle för alltid stå två förlorare. Det blev ett faktum att varje löprunda gjorde mig fysiskt och mentalt starkare. Att röra på sig gör att alla människor mår bättre.. det är bästa medicinen för depression. Nu var inte jag deprimerad men ingen går igenom stora val i livet utan tvivel, skam,skuldkänslor och rädsla. Inte jag iallafall. Löpningen fick mig desutom att pressa min kropp till en punkt när kroppen tycker det är jobbigt, andningen påverkas vid hård fysisk aktivitet vilket påminner om känslan vid ångest och panik, jag lärde mig kontrollera denna känsla och det var så skönt att känna att man fortfarande hade kontrollen över något när allt runt omkring fallerar. I mina löparskor hämtade jag kraft, jag sörjde, jag grät i skogen när ingen såg mig. Jag uppskattade och är fortfarande beroende av dessa rutiner att få utöva min träning som påminner mig om att jag fortfarande är jag, även om min omvärld skulle/kommer förändras. Mina fasta rutiner blev som stadiga pålar i mitt liv, inget kunde ta det ifrån mig och denna tiden att få umgås med mig själv. Träning har och kommer alltid vara en stor del av mitt liv.. som fisken som simmar bäst i havet, så trivs jag bäst när jag är i mitt rätta element. Träningen hjälper mig att bearbeta känslor. Den bröt min ilska och frustration när jag behövde det. Idag om vardagen blir tuff så längtar jag efter mina skor. Jag vill då skynda till känslan av vinden i håret, hjärtat som slår och kontrollen som infinner sig. Det sitter fortfarande i, som en bästa vän stod mina skor alltid redo att ta mig en bit på vägen till ett starkare jag. Min träning har hjälpt mig att slipa de vassa tankarna, tankarna om att ge upp det finaste jag har, mina barn var ju de som kanske skulle bli förlorarna i en separation. Med tiden har mina vassa tankar rundats, jag ser att barnen kan vara lyckliga ändå, och kanske till och med ännu lyckligare. Min bror sa detta i helgen att han aldrig har sett en av de skina så starkt som just nu. Jag har idag ändrat uppfattning om hur saker och ting ska vara, jag har slutat springa ifrån saker och ändrat riktning och springer idag mot. Det gjorde jag genom att lära känna mig själv igen delvis genom min träning. Jag lärde mig älska mig själv mer och prioritera mig själv. Jag har lärt mig hur det känns på så många sätt, jag kommer för alltid bära Min vassa tanke som en påminnelse och erfarenhet. Träningen har haft en stor betydelse och jag kommer alltid ha en stor portion av den i mitt liv. Jag tar hellre en extra dos av den som en behovs medicin än att ta till sömnsvårigheter, deprission eller andra tråkigheter. Jag är så evigt tacksam att jag fortfarande har mina slitna Asics stående hemma, de påminner mig om att jag sprungit genom alla väder förhållanden för att ta mig till vägen jag springer på idag. Jag är evigt tacksam att de slipat mina vassa tankar till en rundare siluett. Jag kommer för alltid prioritera en sund hälsa i tanke kropp och själ... vi måste bara förstå, acceptera och inte döma att allas väg dit ser olika ut. Vad som är lagom för mig kanske är lätt för dig :) Jag trodde för ett år sen att det skulle vara jag och barnen själva mer eller mindre för alltid. Jag hade bestämt mig för att inte tömma på kvaliten hos en man om han ska in i vårt liv. Jag orkade nämligen inte fly i mina löparskor igen, inte ens i tanken. Jag ville pensionera mina tunga löparskor och välkomna lågviktskorna. Så mötte jag den här mannen som förändrade allt. Nils, Jag vill bara säga att jag längtar efter att knyta på skorna varje dag, och som du vet är det inte för att fly eller springa ifrån dig, utan för att lyckligt springa vid din sida in i framtiden. Detta är vad träning står för mig.. LYCKA välbefinnande och skapa ett bättre starkare JAG. Love A

Gott & Blandat

Torsdag och jag tillbringar natten på mitt arbete. Jag trivs med att sitta själv och filosofera, det är bra tankar som snurrar i huvudet. Jag känner harmoni och väldigt mycket kärlek. Jag har ju funnit den här fina killen jag dejtar.. eller dejtar vore kanske ett snålt uttryck. Han är faktiskt bra mycket mer än bara en dejt! Han har lyckats fånga mitt hjärta, och i kväll fick jag ett sms så fint skrivit, att tårar letade sig upp över franskanten. Jag är väldigt lyckligt lottad. Han ger mig lugn och en vilja av att slappna av. Jag känner mig trygg och behöver inte fly från en grå vardag för han färglägger den med glada färger. Det är precis så känslan är, tänk dig en målarbok när du köper den.. Ganska tråkig men med vackra figurer i, tar du däremot fram färgpennorna så blir det liv, personlig prägel och mer glädje att kolla på de vackra figurerna så ser jag på min vardag idag. Som en personligt målad bok med vackra motiv målade av de som betyder allra mest. Vi hoppar och byter ämne... Det är nämligen så att höstschemat på andra jobbet har dragit igång och min kropp har fått en skräck upplevelse från att tränat 2-3ggr veckan under sommaren till att återigen nu köra dubbla pass per dag. Wihoooo ÅÅ så jag har längtat.. Träningskonceptet ViPR har haft sin release å ja med handen på hjärtat gick väl det sådär??! Ambulansen fick komma efter 12minuter. Vi säger inte mer än så förutom att jag nu kört pass denna veckan och resultatet är nöjda kunder och inga ambulansmän ;) Ja förvånar det er egentligen? Nä inte mig heller :) Så träningen fortsätter ta plats i mitt liv och i september går jag vidare och utbildar mig till instruktör även i indoor walking. Jag är väldigt stolt att jag får dessa chanser och någonstans är det dax för mig att välja och ta mig dit jag vill vara och fundera vad jag vill när jag blir stor;) Jag vet att omvårdnaden till människor är det jag vill göra men jag tror att jag mer å mer förstår att det är den friska människan jag vill jobba med istället för den sjuka å hablittering. Jag vill göra framsteg och tillsammans se målen man är med och skapar för en annans bättre jag! Det får bli ett litet delmål. Så det tredje som hägrar på min tankebana är mina barn, Jag älskar er otroligt och saknaden just nu att få krypa ner hos er och höra era andningar och få snosa er i nacken är väldigt stor. Men imorgon efter dagis så är vi lediga och mys mys mys står på schemat för på fredag är det dax att ta farväl för en vecka igen. Sorgen av att lämna barnen känns lite extra stor denna vecka, jag vet inte varför. Men när jag lämnar barnen på fredag så kommer jag ha fullt upp... Efter ett pass på gymmet kommer jag skynda mig till stan för att träffa min man. Jag saknar hans famn och kyssar något otroligt :) Ville bara skriva några rader så här i ottan :) Take care // A

är jag tillbaka

Hej Det var bra länge sedan det blev ett inlägg.. Närmare bestämt månader sedan! Hur hamnade jag här igen då? Jo jag sneglade in läste lite från det förflutna och uppskattade att ha något att reflektera tillbaka på. Hur mitt liv såg ut och den otroliga resan jag gjort. Det var nyttigt att läsa om dagen jag ville lägga mig på Ica maxis golv och känslan då av att aldrig kunna resa sig igen. Jag la mig aldrig och det var nog enbart för att jag sprang på en barndomskompis. Jag kommer inte idag eller i natt dra mitt livs historia det senaste halvåret men jag vill bara skriva ner min känsla jag bär på idag,. och vem vet en dag kanske jag behöver eller uppskattar åter igen att bläddra tillbaka ett kapitel i mitt livs bok. Det tog mig 29 år att bli lycklig,.. Det är tragiskt svarar jag min syster i telefonen men i själva verket är det inte det utan fantastiskt rättar hon mig min kloka storasyster. Jag har funnit en känsla så fantastisk så önskan om morgondagen hägrar.Den fanns inte i höstats när det var vänner som valde sida. En sida jag inte trodde man behövde välja, men det gör inget idag. Jag har fler vänner än jag någonsin haft. Fina äkta och som jag vet alltid kommer stå där. Jag bestämde mig för att 2013 skulle bli mitt år, och jag tackar alla framförallt, familj, mina barn och vänner för att ni funnits, hjälpt och stöttat mig. Min mamma som gör det möjligt för mig att gå till mitt jobb. Men störst av allt tackar jag mig själv för att jag jagade lyckan och satte upp mål att ta mig dit. Ett av de var att ta tag i min 10åriga dröm att bli instruktör och jag lyckades... Känslan efter att fått beskedet går inte att beskriva, mitt liv har sen dess gått väldigt bra. 1 år som ensam mamma har varit väldigt nyttigt,. men någonstans så blev det en date. Och där kom han en fredag på sin vita springare... okej kanske inte men sätena i hans bil är vita iallafall ;)Vi kom till första rödljuset innan jag pussade han..Som tonåringar log vi och 2 månader senare är han mannen som får mig att le.. som får mig att undra om en människa verkligen kan vara så bra, han får mig att hoppas hårt varje gång det kommer ett sms att det står hans namn. Jag har funnit en kille som är en fridlyst art värd att falla för. Jag välkomnar framtiden idag... och med facit i hand kan jag bara meddela att livet blir bättre. Puss

Haft en underbar helg

Fredag hämtade jag hem mina tre trollungar och vi handlade sen på maxi lite gott till kvällen. Korvstroganoff blev kvällens middag, sen kom Faria och hennes dotter och vi frossa i ost, kex, räkor och massa godis till gladiatorerna.
Lördag hade Isak fotboll och vi tjejer hejade glatt fram han:))
På kvällen åt vi choklad och sjöng med till mello.

Idag däremot var barnen med mig på gymet och efter det köpte vi med bullar och fika loss på lekplatsen. Sen kom brorsan över på middag och sen var vi ute lite till. Helt underbar helg med vårkänslor ❤

Håll alla tummar och tår för mig nu :))

Guldbrallorna är på, och jag hoppas ni alla håller era tummar och tår för mig:)
nu gäller det att jag sätter musik, takten och sprudlar av energi så jag impar på juryn !!
Jag är faktiskt jättenervös;)
Men det värsta som kan hända är att jag får tunghäfta trillar av cykeln och skiter ner mig.. Åå ja då får jag resa mig och ge det ett nytt försök på nästa audition;)

Vaknar upp med halsont

Känner mig lite öm i halsen, fan ligger och försöker relaxa på soffan. Jag måste bli bra, på tisdag om bara två dygn har jag audition då måste kroppen vara på topp!!

Helt fantastisk lax och räksallad

Jag har tappat matlusten, eller kanske mer lusten på att laga mat.
Jag har dille på sallader och kvarg el keso med massa bär och nötter! Det saftas i munnen bara av tanken.

Står det Något i min panna?

Var ute i fredags med en vännina och tog det lite chill bananas, Iallafall när vi står där och barhänger lite fint ser jag att mina blickar möts med en kille som sitter någon stol ifrån.
Han har sin flickvän i knät, där sitter hon i sin gröna klänning och ser lycklig ut, men under den fina sanningen lurar den riktiga sanningen. När flickvännen försvinner på toaletten, kommer killen fram och räcker mig en lapp med sitt telefon nr och säger: ring mig nån gång om du och din vän vill ha lite kul med mig... What? Men du har ju tjej kontrara jag.. och han bara jaja men hör av er!!

Lappen hamna i soperna, och det är verkligen så sant som Anna Anka sa det.. Du känner först din man på riktigt den dagen du skiljer dig från honom, det är först då du verkligen vet vem han är. Du tror att du känner han innan men det gör du inte. Och det är så sant så sant!!!

Var hos en tandläkare idag, och fick höra att jag såg väldigt fräsch ut.. ojojoj kanske dax att ta ner skylten som blinkar i pannan ;) hahah skämt å sido!!

Jag ska berätta om stalkern någon dag med, men nu orkar jag inte det..

Ha det bra så länge :))

I det vackra vinterlandskapet

Jag började idag 15:00 på jobbet och gick sen av kvällspasset kl 20 för att sen igen gå på 21:50, så jag passade på att ge mig ut på en löprunda i 40 min. Stora snöflingor landade på backen där löparskorna knastrade sig fram, det var helt ofattbart tyst och vackert.. det kändes som jag sprang i en sagovärld :)

Tidigare under för middagen hann jag tvätta och putsa fönstrerna och även köra ett pumppass på gymmet :)

Tog på mig en kavaj idag jag inte haft sen julafton och då inte kunde knäppa, så jag tog på den idag och den satt löst.. så tränigen ger de önskade resultaten :)

Hej hoppsan sa

Jag tränar på

24pass på gymmet och 3 löppass blev det i januari, så nu siktar jag på att slå det i februari:)) woop woop

Den senaste veckan har varit ganska tuff med strul med bilar osv. jag måste lämna tillbaka lånebilen i lerkil när jag lämnar barnen i morgon bitti, Så det blir att ta med mig löparskorna..
jag vill just nu säga upp mig flytta till Hawaii och öppna ett schysst hak och aldrig behöva be någon om hjälp!
Jag hatar att jag är beroende av andra, men jag får det inte att gå runt annars men det här samvetet tär mig i bitar. Jag orkar inte, snart Ber jag alla fara och släpper tårarna fria.

Fredagen är här

Herre jävlar vad fort denna veckan har gått, Så vad har hänt de senaste dagarna?
Jo jag är barnfri, så i Tisdags så jobbade jag på inventeringen.
Onsdags hade jag heldag med sonen och tog med han till frisören där han fick klippa sin efterlängtade tuppkam ;) Han blev riktigt nöjd min prutt.
Torsdag sov jag till 10 för att sen dra en repa på gymet. Sen på kvällen blev det skridskoåkning. Å jag lyckades köra ner en unge :) Jo det är sant men så är det!!
Sen har jag tränat tränat och tränat lite mer :) Alltså en perfekt vecka enligt mig!!

Mina träningsresultat

Jag har slitit och stortrivs på gymet och ja nu ger det utdelning, nu börjar resultat visas på min svår formade mage. Jag är stolt och motivationen är på topp:)

lite update om träningen

Det känns otroligt bra med min träning,, igår drog jag 8km i bitande kyla. Men det fanns så mycket energi i mina ben. Helt underbar känsla :)

Idag tog jag 60 min spinning och det kändes ok. Pulsen ville gärna ligga högt men sen ger jag ju gärna allt och på ett pass på 60min klarar kroppen att pulsa 85% av maxpuls. Självklart om man kör längre pass så måste man ner för att återhämta sig och jag brukar kunnja styra det ganska bra... men idag ville kroppen ligga högt, och pulsen sköt i taket så fort jag vred på motståndet. Vet inte riktigt varför.. eller kan det ha varit så illa att det var för att jag glömde sportbhn hemma så det blev lite bumpyride ;))
Bara jag som lyckas, som vanligt :)

Godingar

Dessa godingar har flyttat in hos mig.. vilken skillnad mot mina  "klumpiga" löparskor med massa dämp och inlägg. I dessa flyter man fram och har samma känsla som att gå barfota. Perfekta för alla mina timmar på gymmet.

Paragrafryttarfitta och att vara mindre viktiga i de viktigas ögon

Jag arbetar natt, jag lever ensam med mina barn varannan vecka.
Min grundtjänst är på 63,24% vaknatt.
Jag betalar som alla andra arbetande människor här i Sverige skatt, en hyra och mina räkningar. Jag har inga bidrag eller någon annan som betalar mina räkningar och det är jag stolt över. Jag har mycket mer än vad jag någonsin kunnat drömma om och hela denna väg har JAG vandrat helt själv.
Jag uppskattar att leva mitt liv och inte behöva snåla. Är man då ensamstående med 3 barn så kan man inte ligga hemma på soffan och käka praliner och pilla sig i naveln och vara den där perfekta bullmamman som aldrig behöver lämna sina barn på varken dagis eller fritids. För först då har man verkligen lyckats att få den där feta guldstjärnan som mamma va??

Japp jag har agg för jag får gång på gång höra hur oansvarig och värdelös mamma jag är som skaffar barnvakt för att gå och arbeta.
Men jag lever i ett samhälle och kommun där alla perfekta familjer lever som par eller har ett arbete med arbetstider mellan 7-16 och barnen så fint lämnas 6.30 för att hämtas 16.30 på sitt fina dagis och sen umgås 1,5 timma per dag för att sen lägga sig för att orka upp dagen efter. På helgen då jävlar skall det bakas bullar och mysas till tacofredagen, för att så fint starta om måndagen som ett ekorrehjul.
Men fin mammi å pappi det är du banemej..

Men min sanning ser inte ut så.. Jag arbetar vaknatt och det finns ingen barnomsorg nattetid så min Mamma sover hos mig när jag är på arbetet mellan 22-07.
Jag har utökat min tjänst med 10% sen jag blev ensamstående för att ha mera klirr i kassan och dessa pass ligger enbart på de veckor jag INTE har barnen. Jag arbetar även extra på ett bemanningsföretag som jag endast tar pass hos de veckor jag INTE har barnen.
Så de veckor jag har barnen jobbar jag 7 nätter på 6 veckor och har då min mamma sovandes hos mig, sen på morgonen kör jag ut barnen till skolan och dagis till 8:00 och hämtar de vid kl.14-16. De dagar ca 3dgr i veckan jag är ledig så är barnen på skolan mellan 8.00-12.30-14.
Jag jobbar dock var 6.e helg när jag har barnen vilket den duktiga föräldern inte gör.
MEn det som gör mig så förbannat arg är att det är ok att lämna barnen 10timmar om dagen, 50timmar per vecka för att gå och jobba till ett dagis där du inte har några band till fröknarna och ändå ses som den goda.
Jag däremot som lämnar mellan 4,5-8 timmar om dagen på dagis alltså 30tim per vecka och sen i snitt 2 nätter = kommer ca totalt upp i samma timmar som den goda. Men 20 av dom är när de sover och till en i deras familj. Jag blir den dåliga förälden som skiter i mina barn. Jag lämnar bort dom för att ibland ta ett extra pass när det är min barnvecka.. Hujedamej vad jag borde stå i skamvrån och måla kroppen grön?

Jo alla paragrafryttarfittor jag bakar inte så mycket bullar... för då hade jag smällt i mig dessa och slutat jävligt fet. Däremot hämtar jag mina barn tidigt iallafall 3 ggr i veckan och de ytterliggare två dagarna i veckan till och med tidigare än vad den vanlige prisade föräldern gör.

Hur hamnade jag i det dåliga facket?? Jo just det bara för att kommunen inte har något nattdagis? För att jag lämnar bort mina barn till min mamma nattetid. För att jag arbetar för att försörja mig och mina barn. För att jag jobbar och vill uppfostra mina barn att hårt arbete lönar sig och att det inte finns några genvägar. Vill man ha något för man se till att kämpa för det. Jag kämpar varje dag för att ge mina barn bara det bästa och för att kunna det måste jag jobba, och ibland ta ett extra pass även om det är min barnvecka. Ibland räcker det inte att arbeta 2 ggr i veckan. Gör du det?
Jag kommer fortsätta ta ett extra pass ibland för att jag vill köpa det jag vill ha, Gud så fåfängt. MEN jag skiter i vad du gör och köper för dina pengar som du tjänar när du lämnar dina barn på dagis 50 timmar i veckan. Jag anser inte att någon är en sämre mamma eller pappa för att man har barnomsorg 0timmar eller 60 timmar utan huvudsaken är vad du gör med tiden ni har tillsammans, att man ger sina barn rätt värderingar och ett överskott av kärlek.
Jag älskar mina barn över allt annat och jag har sattit dom till denna värld och ingen ska ta sig rätten att kalla mig för dålig mamma för att jag arbetar eller går ut varannan helg när jag inte har barnen eller För att jag tränar då det gör mig lycklig.
Men jag kanske borde lägga mig på soffan, skita i mitt jobb. Skita i att köra 6mil per dag för att hämta och lämna på dagis/skola. Sälja min lägenhet. Och söka bidrag så vi kan baka de perfekta bullarna... Ligga apatisk på golvet i min enrummare, för det är allt vi har råd med och sakna mina barn den barnfria veckan för kul ska man inte heller ha utan det är synden jag skapat som ska betalas. Det gäller att ha Inga pengar på kontot och äta snabbmakaroner för 27:e gången denna månad... OXÅ!!  Herrejävlar vilken fin och perfekt mamma jag skulle vara då och vilka lyckliga barn jag skulle ha i andras ögon. BARA jag kan ge all min tid så blir det väl bra. Sen om jag skulle bli deprimerad för att jag inte har något arbete att gå till eller någonsin kunna göra något med barnen för att vi inte har någon ekonomi det är ju mindre viktigt i de viktigas ögon.

Jag blir så ledsen av dessa på hopp och jag tycker det är djupt beklagligt att överhuvudtaget behöva skriva ett inlägg om en sådan skit grej, men jag är för övrigt lycklig i mitt liv. Så låt mig få vara det. Efter en tuff höst har barnen  idag en väldigt glad mamma så låt oss njuta av det. Låt mig arbeta utan din börda på min axel, låt mig få träna så jag kan gå med ett brett leende, låt mig möta min släkt med en känsla att barnen har en fin familj som ställer upp och vill vara med dom även på natten så vi tillsammans kan fungera som en stor familj.
Låt mig få vara den mamman jag faktiskt är.

Peace Love and Understanding

Sjuk

Den här envisa viruset som klamrat sig fast som ett envist tuggumi i håret vägrar ge upp i första taget.
Det hela började i lördags när jag var ute och sprang och kort därefter fick feber. Dagarna har sen gått och varje gång jag ligger utan att anstränga mig mår jag ok och tänker NU så, men vad händer? Jo jag överdriver och febern nockar mig igen. Idag har jag slappat slappat och frossat i godsaker och jag orkar inte vara sjuk längre så imorgon ska jag faktiskt gå på pumpen.
Jo jag måste jag har abstinens, sen efter kan jag dra täcket över huvudet men jag tänker träna en pytt imorgon.
Ni hör ju vad som händer när jag ligger hemma sjuk och tycker synd om mig själv, idag fick jag sånt förbaskat sug efter start, ja ni vet världens ohälsosammaste musli.
Och nr 2 är inte gjort på dagar så nu får det vara slut på latmasken. Idag har den fått leva till fullo imon blir det andra bullar.

Fredag

Idag har jag kört barnen ut till skolan för att sen åka hem och lägga mig en stund. Somnade så gott i 20min sen vaknade jag klarvaken.. Packade min träningsbag och drog på ett pumppass, sen hämtade jag barnen 13.30 för att åka ut till mamma och pappa pålle där barnen ska sova för att jag jobbar natten.
Hade parkeringsplats möte med hon jag hyr min parkering av och det gick snabbt och smidigt och sen satt jag där i min soffa och skickade iväg ett mess till min vän om ett förslag på en speeddating innan jag börjar jobbet 21:50. Så jag traskade ner och vi käka lite go middag och såg sen gladiatorerna ihop.
Hon frågar mig, varför söker inte du? Du är ju stark.
Sanningen är att jag hade inte pallat en minut i ringarna jag är för klen för att orka svinga mig som tarzan fram och tillbaka med en hungrig oxe till gladiator bakom mig;)
Men träningen går sjukt bra och imorgon står löpning på schemat Å jag längtar :)))

Nu ska jag googla runt på lite snygga träningskläder för de behöver både bytas ut de gamla och fylla på med lite mera.

Puss puss

Det går bra med träningen..

Det går faktiskt jäkligt bra, det senaste har det körts 1-2 pass på gymmet varje dag, men idag lockade löparspåret så tog mig 3 varv runt Kba skogen. Åå helvete vad benen värkte från gårdagens pump i uppförsbacken men energin var på topp verkligen!! Helt underbart.
Imorgon blir det cx och spinning, sen är jag bokad på indoorwalking senare på dagen men vet inte om benen håller. Jag kan knappt gå ner i trappen:) haha så blir nog att boka av sista passet.

Barnen är hemma :)

Idag hämtade jag hem mina trollungar och de finns verkligen inga finare barn. Okej alla päron säger så tänker du då. Jo men grattis att dina barn gör dig lika stolt och lycklig, det är ju fantastiskt.
Idag när jag hämtar I så lyser hans ansikte upp när han ser mig, jag vet att jag är saknad. Vilket väcker både bra och lite dåligt samvete hos mig då han inte gjort detta val.

När vi kommer hem öser E kärleks förklaringar. Mamma du är den finaste och vakraste jag vet. Kan man bli annat än rörd. Tyra den lilla sparrisen hon borrar sig in i min famn och somnar gott i mitt knä. Gud vad jag uppskattar er närvaro. Mitt hjärta bultar för er <3

Men jag vet att i slutet av veckan då börjar tålamodet sippra över kanten och kakorna åker fram som muta ;) hahha. Saningen är sån, helt normalt, galet och underbart!!

Nu åker tomtarna ner

Och vi ses igen i december:)

Diskutioner

Jag och syrran en vanlig dag på lunchen när jag får reda på att hefner gift sig;) (bilden)

Ja iallafall igår glider jag in i en date diskution med en annan:

Jag: jag tycker det är så trisst att sova själv.

V: ja men det är därför du ska dejta. Och så har du 3-4 st olika så behöver du inte sova ensam.

Jag: men hur klarar du att dejta flera och inte få känslor?

V: jo du träffar dom bara 1 gång i veckan per person så då funkar det.
Det är skitbra.

Jag: ?? Näe men fan det verkar för jobbigt. Jag sover nog hellre själv!!

Fredagsmingel och vingel

Ikväll kommer vickan hem till mig och något glas vin skall få avsluta dessa 50 arbetstimmar jag gjort de senaste 72timmarna. Eftersom jag i vanliga fall inte tål så mycket tror jag även idag att ruset kommer att komma snabbt. Men känner att jag behöver lite roligheter i allt slit, för imorgon är vi åter på jobbet :)

Så när jag kommer hem är schemat fullspäckat, jag ska hoppa ur mina kläder slänga mig på soffan och ta en powernap på 30 min sen ska jag laga mat, städa och korka upp vinet och göra mig iordning för kvällens bravader:)
Så jag ber redan nu om ursäkt om det kommer någon bild på en sleten kanske onykter tjej inpå småtimmarna;))  Det är bara en av mina alla jag :)

Ha en trevlig helg.. And don`t forget to have fun!!

Dexter är det jobbigare att stycka en julgran?

I dagar har jag sneglat på granen som inte står så grann. Och jag har liksom skjutit på att ta bort den i dagar men för att dagar inte ska bli månader var det bara att hugga i.
All barr ligger på parketten och grenarna är bruna. Min vackra fylliga, täta gran har gjort sitt.
Så vart gör man av granen när man bor i lägenhet? Jo visst hade jag kunnat köra den till tippen men med en bil stor som en nyckelpiga och utan dragkrok så försvann det alternativet.

Jag bestämmer mig för att såga den i lagom stora bitar så den ryms i ica påsar så jag diskret kan slänga den i soprummet där jag bor.
Detta var lättare sagt än gjort, jag sågar med en såg slöare än mormors smörkniv, och barren hamnar överallt.
Jag tänker på Dexter och att jag aldrig behöver oroa mig för att hamna i hans fotspår, Fy fan vad jobbigt. För att inte tala om alla spår man ska dölja efter sig. När jag sågat granen och dess yviga grenar och stoppat de i fina ica påsar och den stora roten i en svart sopsäck, och när mörkret ligger över gården smyger jag bort till soprummet och gömmer mina rester från julgranen :)  Hujedamej ;) Hahaha just där och då var det väldigt komiskt!
Så länge jag bor i en lägenhet blir det ingen mer yvig julgran det kan jag lova mig själv.

lill lördag med framåt och tillbaka blickar

Onsdag och halva veckan är gjord. Om tiden ska fortsätta att gå så här fort kommer jag ligga i trärocken innan jag vet ordet av det, men tills dess fortsätter vi i 110 knyck ;)

Nyårsafton tillbringade jag på mysigt sätt med trevligt sällskap, underbart god middag och en del skålande :)
Helt perfekt avslut på ett relativt kaotiskt 2012 och en trevlig start på det nya goda året.

2013

Nytt år nya möjligheter, detta är mitt år, Så står det dagen efter nyår på nästan allas statusuppdateringar på fb.
Är vi alla mentalt inställda att lyckas? Är det hopet? Var 2012 ett dåligt år?
Kan vi skylla på stjärnorna eller ska vi bara leva och kämpa för att 2013 skall bli lyckans år!

Jag tror själv att 2013 är året som kommer bli bättre än förgående, men det beror inte på stjärnor, andras status utan bara på min vilja att vara lycklig och någorlunda nöjd med tillvaron.
Jag ska njuta av mitt liv, träffa folk och vara mitt galna jag till 100%.
Så jag behöver ett projekt, något mål att arbeta mot. Det var som min syster sa till mig, du kan inte jobba 7 dagar i veckan utan att ha något att se fram emot.
Så vad ska nu detta vara? Jag kommer återkomma om det.

Nyårslöfte
Jag har som jag berättat tidigare ett nyårslöfte med min syster, jag vet helt ärligt inte om jag kommer kunna hålla det. Jag vet inte om jag är där än. Men syrran jag har inte gett upp jag bara reflekterar. Jag är med i spelet och jag är inte game over än:;)

Mitt nyårslöfte till mig själv löste jag häromdan när jag förlängde träningskortet med 1år. Så nu ska fettet dra sig tillbaka och musklerna skall formas. Jag lever för att träna så detta kommer bli en baggis att hålla.
Däremot ska LCHF in på tallriken igen och min senaste ohälsosamma diet på mackor och brist på middag och lunch skall bort... det ska vara ett minne blott och middagarna ska stå på bordet även de dagar jag inte har barnen.
Så idag har jag lunch med mig till jobbet och Spinning 75min står på schemat.. Lovely! Jag tänker inte stå i vassen i sommar utan jag ska stå med mina barns små händer i min och vara stolt. Stolt att min kropp blivit saggy men att man kan göra det bästa av det bara man vill.
Jag hade ju samma löfte 2011 och jag lyckades totalt på min resa då gå ner 32kg, eftersom jag tillät mig att bli en barbapappa under graviditeten fanns det inget annat val än en totalförändring.
Lchf funkar utmärkt på mig så det inspireras jag av denna gången med men jag kanske inte kommer bli lika manisk, eller jag lovar att inte bli det. Jag tänker aldrig igen längta efter en våg när jag är på semester. Vilket låter helt absurt nu men då var jag besatt eftersom jag för första gången hade kontroll och faktiskt första gången jag någonsin bantade om man nu vill kalla en hälsosam livsstil det?! Och det fungerade ju.. som smör i solsken försvann fettet och sommaren 2011 var jag grymt nöjd och dit siktar jag att återigen hamna :)

2012

Januari: Helt spontant säger jag bara, jag kommer inte ihåg!  Men som varje den 23.de så fyller ju mitt ena hjärta år. Sen var det nog en hel del träning och jobb, jag jobbade på mässan några dagar förra januari. Jag var uppe hos syrran i stockholm.

Februari: Jag och Stefan firade 12 år tillsammans. Var det inte skottår när jag tänker på det?

Mars: Seedingloppet inför Gbg varvet, jag var ju väldigt sjuk förra året, fick ju ta tester för Cancer, diabetets och aids då kroppen inte ville bli bra. Jag kom ihåg när jag sprang den här milen. Jag var så tungandad och lättad att det fanns en ambulans ståendes vid vägkanten om det nu skulle vara jag som sackade ihop.
Jo testerna var alla bra och jag lever än idag :)

April: Födelsedagar, träning så in i norden, löpning varannan dag och gymet den andra varannan dagen. Kroppen kändes bra och stark tills den dagen när kollapsen kom när jag skulle ta mig runt sandö. Lite drygt 15km som jag sprungit förr klarade inte min kropp denna dag, vägen gungade, benen var gele och när det var 2km kvar såg jag inte längre de vita markeringarna på vägen. Jag slutade springa och min kropp skakade. Denna situation hade jag aldrig varit med om så jag fick en liten rädsla för att springa. Jag började äta kolhydrater inför varvet.

Maj: Gbg varvet, jag tog mig runt:) Och lyckan var obeskrivbar.  Nr växling i grönsaksdisken ;)

Juni: Jag arbetade som bekant en hel del. Sprang en del runt bockön, denna 8km runda blev min ventilationsplats. Musik i öronen gav mig styrka och jag stod inför mitt livs största beslut.

Juli: Semester :)) Hela Juli LEEDIGT. Vi hade sommarfest och barnen var hemma från dagis.

Augusti: Här slutade våran 12,5års kärleksaga och jag var redo att livrädd ta steget.

September: Den 9 september skrev jag på papprerna för min nya bostad. En lägenhet jag kände för direkt när jag tog min första fot över tröskeln.
Den 25 september flög jag till Spanien för att fira min syster som fyllde 30år. Några dagar firades med familj för att sen bytas ut mot syrrans 2 vänner. Vi hade det underbart och jag behövde verkligen denna resa.

Oktober: Den 4 oktober landar jag på säve iklädd shorts ;) Jag skyndar mig hem för att kl 14 få nycklarna till mitt nya liv. Snickare och målare stökar och fejar. Min syster kommer på besök.
I slutet av oktober kommer verkligheten ikapp och deppet sköljer över mig, känslor jag inte kan kontrollera infinner sig. Vissa dagar känns det som jag vill ge upp.

November: Träningen är lidande, och en oväntad vänskap upplevs.
Jag fyller 29år och har en turbulent dag. Den 28 vaknar jag upp med en känsla av styrka, deppet är borta och jag väljer att lyckan ska stå högst. Någon festlighet passerar.

December: Alla advent svissar förbi. Utelivet gör mig sällskap de veckor jag är barnfri,. Jobb, vänner, familj och festligheter gör mig sysselsatt. Jag vill leva utan krav och bara få göra vad jag vill ett tag. Den Veckan jag har barnen blomstrar kärleken i lägenheten och mitt liv är som ett spegelblankt hav. Kontrasterna är stora eller raka, vad man nu vill kalla det.

2012
Knegarens år, arbetstimmarna har varit många och ibland alldeles för långa.
Det sjukaste : Måste vara mitt kommande nyårslöfte med syrran.
Det pinsammaste: Mycket, men måste varit när jag sa "Cash up" till en stureplans kille, och ser syrran dö!!
Nej nu kom jag på det, när jag dagen efter en utekväll ser att min brun utan sol ligger på lakanet och  det ser ut som jag lämnat bromspår efter mig...  Fy fan vad pinsamt.
Det vackraste: Mina barn, sommaren och havet. Minnen som aldrig kommer blekna.

Jag vill från Botten av mitt hjärta TACKA alla som funnits där för mig under detta året. Det har varit ett turbulent år och jag kan inte beskriva hur viktiga vissa av er är  <3